Min pappa säger att det är cirka 6 år sedan, jag har ingen aning men det känns som igår.  Fredag den 29 april, mamma hämtade mig och min lillebror i skolan. Hon var tyst och när vi frågade varför hon hämtade oss och inte var på jobbet så svarade hon bara kort att hon hade gått hem för att pappa hade ringt.  

Väl hemma satt pappa på en stol i köket och bara stirrade framför sig. Både jag och Alex borde ha vart så stora så att vi förstod, men de gjorde vi inte... Efter ett tag sa mamma till oss att sätta oss i köket med pappa. Och hon talade om att farmor hade gått bort. Man blev alldeles chockad, helt ställd. Hur kunde hon bara vara borta? Hon som alltid hade funnits där för oss, hon som alltid hämtade oss när mamma och pappa inte kunde, hon som offrade sin säng till oss när vi ville sova och själv som hon på soffan. Hur kunde hon vara borta? Jag fattade det verkligen inte...

Vi fick senare förklarat för oss att farmor aldrig hade lidit. Hon dog i sömnen pga att hon rökt i nästan hela sitt liv. Om hon aldrig hade börjat röka hade vi förmodligen fått många fina år med världens underbaraste person. Hon fick alla att skratta och hade alltid ett leende på sina läppar. 

Jag är väldigt stolt och glad över att jag har fått haft en sån underbar människa i mitt liv. 
Vila i frid farmor, jag älskar dig!