Jag kommer ihåg...
Jag kommer ihåg den där sommardagen. Den där tisdagen. Du ringde, från vad jag trodde var Norge, och prata jätte länge, vilket inte var vanligt. Jag frågade varför du var så pratglad, eftersom det var så dyrt. Jag fick svaret att pengarna spelar ingen roll när man är kär. Vad jag inte visste var att du inte alls var i Norge. Vi la på efter att ha pratat i telefon i över en timme. Och helt plötsligt steg du in på mitt rum och frågade om jag hade saknat dig. Såklart jag hade saknat dig! Den tisdagen, den överraskningen kommer jag aldrig att glömma.
Jag har aldrig varit lyckligare, än vad jag var de stunder som jag tillbringade med dig. Jag hade alltid en varm känsla inom mig, för jag visste att du var vid min sida. Den varma känslan finns kvar, men den lycka som jag upplevde med dig är borta. Jag är tacksam för allt som jag fick uppleva med dig vid min sida, och jag är ytterst tacksam för att jag fått lära känna någon som du, för du är speciell för mig.
Jag önskar bara att det fanns mer, mer från din sida, för hos mig, där finns det kvar...
Jag önskar bara att det fanns mer, mer från din sida, för hos mig, där finns det kvar...
Trackback
